Hur kan vi förena öst och väst?

Detta är ett tal som hölls av BRIX ordförande Stephen Brawer den 22 oktober i Berlin vid 2024 års Kina-Europa-seminarium om mänskliga rättigheter.

Excellenser, ärade gäster, forskare, mina damer och herrar,

Jag vill tacka China Society for Human Rights och Central South University för att ha bjudit in mig till denna viktiga konferens, China-Europe Seminar on Human Rights 2024.

När vi tar upp frågan om mänskliga rättigheter i dagens värld kvarstår den stora utmaningen, liksom den växande osäkerheten: Kan vi förena öst och väst, Kina och Europa för att bygga en bro av gemensam förståelse och samarbete? Om vi inte lyckas med detta kommer det bara att leda till en splittrad värld som snabbt snubblar in i ett nytt kallt krig, eller till och med en omedelbart eskalerande risk för ett globalt termonukleärt krig.

Det finns lösningar på detta problem eller denna utmaning, men kommer de att accepteras och följas upp för att undvika ett annars tragiskt slut för mänskligheten? Det bör stå helt klart att grunden för en fredlig ekonomisk utveckling och ett fredligt samarbete mellan Europa och Kina är beroende av att Europa accepterar och anammar Belt and Road-Initiativet. Det kommande årtiondet, dvs. det andra årtiondet för Belt and Road-Initiativet, kommer att vara omvälvande när det gäller att skapa en värld fri från extrem fattigdom. En sådan utveckling bör vara ett firande av mänsklighetens gemensamma mål.

I ljuset av detta börjar den mest grundläggande mänskliga rättigheten med rätten till liv och utveckling. Utan en framgångsrik ekonomisk utveckling saknar varje diskussion om mänskliga rättigheter substans. Människor som döms till hunger och krig förnekas alla mänskliga rättigheter. Ändå njuter Europeiska unionens ledning för närvarande av att höra sig själva tala om mänskliga rättigheter, dvs. frihet och demokrati, utan att lyfta ett finger för att ta itu med och lösa denna existentiella fråga. I stället för att gå samman och ansluta sig till Belt and Road-Initiativet bedriver de en aktiv kampanj mot det och pekar ut Kina för att bryta mot västerländska normer för mänskliga rättigheter.

Å andra sidan har den överväldigande globala majoriteten skrivit under på samarbete och aktivt stöd för Belt and Road-Initiativet. Detta omfattar över 150 nationer i dag, och antalet ökar för varje dag som går. Det växande intresset för och det ökande antalet medlemmar i BRICS är ytterligare ett exempel på denna pågående process.

Hur kan Europa förändra sitt sätt att tänka i denna avgörande fråga? Ett sätt är kommunikation mellan människor, genom att gå förbi negativitet och felaktig framställning i mainstreammedia. Den här konferensen kan vara ett exempel på sådan kommunikation. Dessutom är det ett annat sätt att förena enskilda forskare och oberoende tänkare som sympatiserar med Belt and Road-Initiativet. Som ordförande för Belt and Road Institutet i Sverige har vi tillsammans med mina kollegor initierat en sådan grupp, kallad ”Europeans for the Belt and Road Initiative”. Detta skapar en plattform för artiklar, intervjuer och diskussioner, webbinarier, för att främja korrekt rapportering och förståelse för BRI.

Detta är ett initiativ för att skapa förståelse, men jag tror att vi måste göra mer. Vi måste gå tillbaka i historien för att hitta de idéer som kan ge oss kraft och inspiration att övervinna den nuvarande splittringen. Världshistorien är mycket komplex, men utan en viss vilja att ta itu med djupgående idéer i det filosofiska tänkandets historia är vi på kollisionskurs med ett fruktansvärt öde.

Det nuvarande tänkandet är i allmänhet alldeles för begränsat och fångas oftast av politisk populism och enkelt informationsutbyte. Även om korrekt information har sin nytta, tar den inte upp den djupaste och mest väsentliga aspekten av den mänskliga naturen.

Det temat behandlades under slutet av 1500-talet och fram till början av 1700-talet i utbytet och interaktionen mellan Europa och Kina. Matteo Ricci (Li Madu), 1552-1610, och vad som då kallades den ackommodationistiska falangen av jesuiternas katolska missionärer i Kina, pekar ut den rätta riktningen. Deras samarbete med den tyske filosofen och universalgeniet Gottfried Wilhelm Leibniz (1646-1716) förde in denna stora diskussion eller debatt på bordet för relationerna mellan Europa och Kina. Detta utbyte, delvis genom brev och korrespondens, men också direkt genom resor och utbyten, öppnade för en djupgående dialog om människans sanna natur och hennes plats i världen och universum. Det var en dialog som byggde på den store kinesiske filosofen Konfucius verk och hans förhållande till det europeiska kristna tänkandet, som det bäst uttrycktes av Leibniz. Detta definierade den faktiska grunden för en dialog mellan civilisationer. Det återspeglar det som Kinas president Xi Jinping har kallat ett globalt civilisationsinitiativ.

Vi måste lyfta våra tankeprocesser över den rena informationsteknikens skenande ytlighet. Artificiell intelligens kan vara ett användbart verktyg för mänskligheten. Den kan aldrig ersätta människans kreativa tänkande. Människan har en inneboende godhet kombinerad med förnuftets kraft som skiljer människan från djuret. Det är en typ av andlig kvalitet som kännetecknar oss som skapande varelser i Skaparens avbild. Denna mänskliga egenskap är grunden för all mänsklig innovation och alla upptäckter inom vetenskap, konst och musik. Men när människor väljer att ignorera eller förkasta denna gudomliga kvalitet i sig själva kan de, och gör det ofta, snabbt sjunka ner till djurens nivå eller till och med värre än djuren. Vi bevittnar detta problem runt omkring oss i världen i dag. Jag föreslår att man återupplivar dialogandan mellan den kinesiska civilisationen och det kinesiska tänkandet, särskilt det konfucianska tänkandet, och det västeuropeiska tänkandet i Gottfried Wilhelm Leibniz levande anda. Detta uttrycktes livfullt i Leibniz skrifter om Kina.

Detta är inte bara ett akademiskt förslag, utan snarare en dynamisk tankeprocess som väcker till liv igen dagens europeiska och kinesiska förbindelser. Det har all potential att lyfta oss över den farliga splittringen och återskapa andan av dialog och vänskap.

Kinas president Xi Jinping kallar detta för ”en gemenskap för en gemensam framtid för mänskligheten”. Genom att anamma denna anda kan kampen för universella mänskliga rättigheter vinnas för alla nationer och alla folk.

Tack så mycket!