Av Hussein Askary,
Viceordförande, Belt and Road Institute in Sweden – BRIX
Ett jublande Kina, som just uppnått det första hundraåriga målet att ”bygga ett måttligt välmående samhälle i alla avseenden” (Xiaokang på kinesiska) och utrota extrem fattigdom senast 2021, har under slutet av Kinas kommunistpartis (KKP) 20:e nationella kongress som hölls den 16-22 oktober 2022 ställt in siktet på framtiden. KKP satt upp målet att år 2035 ha uppnåt ”socialistisk modernisering” och att år 2049 komma ha uppnått det slutliga hundraåriga målet att ”bygga ett modernt socialistiskt land som är välmående, starkt, demokratiskt, kulturellt avancerat, harmoniskt och vackert år 2049”. Så länge världen inte drabbas av någon apokalyptisk händelse så som utbrottet av ett termonukleärt 3:e världskrig eller ett megaasteroidnedslag som förintar hela mänskligheten, kommer Kina utan tvekan att nå de mål som KKP:s ledarskap har skisserat. Varje nation i världen som längtar efter en långsiktig vision och ett partnerskap med en ekonomisk supermakt kan synkronisera sina klockor med Pekings tid, inte som Kinas efterföljare, utan som verkliga partners för ett långsiktigt, strategiskt och ömsesidigt fördelaktigt samarbete.
Betydelsen av den nationella kongressen
KKP:s nationella kongress är den viktigaste händelsen i KKP:s livscykel. Varje cykel varar i fem år under vilka ”plenum” hålls, dvs. plenarsammanträden där tidigare och nuvarande politiska inriktningar diskuteras. NPC:s senaste session, som var den 19:e kongressen, inleddes 2017 och avslutades i oktober 2022. Den bestod av sju plenum. Den första plenarsessionen i oktober 2017 handlade om valet av högsta ledningen. Den andra, i januari 2018, reviderade Folkrepubliken Kinas konstitution för att inkludera Xi Jinping-tanken om socialism med kinesiska särdrag för en ny era och konsoliderade partiledningen. Den tredje, i februari 2018, behandlade viktiga ekonomiska frågor. Den fjärde, i oktober 2019 såg över den ekonomiska politiken och styrsystemet inom KKP och Kina. Den femte, i oktober 2020, antog den 14:e femårsplanen och ”långsiktiga mål fram till år 2035”. Vid det sjätte plenarsammanträdet, som hölls den 8-11 november 2021, antogs en ”resolution om partiets viktigaste prestationer och historiska erfarenheter under det senaste århundradet”. Det sjunde och sista plenumet hölls före den nationella folkkongressen i oktober 2022 för att avsluta den 19:e kongressen och inleda den 20:e.
En av de viktiga höjdpunkterna under den 20:e nationella kongressen var omvalet av president Xi Jinping till KKP:s generalsekreterare samt valet av en ny centralkommitté. Detta innebär att Xi Jinping kommer att förbli ohotad som KKP:s centrala ledare och president i Kina.
Förtydligande av begreppen
Men här vill vi för den svenska och västerländska läsaren klargöra vissa begrepp som inte alls diskuteras i västerländsk media och bland de etablerade tankesmedjorna och forskningscentren. Utan att förstå dessa begrepp på djupet är det omöjligt att förstå hur, varför och vart Kina är på väg. Vi kommer att använda generalsekreterare Xi:s ord för att förklara dem på samma sätt som han gjorde i sin rapport till den 20:e nationella kongressen som han lämnade den 16 oktober. Hans rapport hade titeln ”Håll högt den stora fanan för socialism med kinesiska särdrag och sträva i enighet efter att bygga ett modernt socialistiskt land i alla avseenden”. Själva titeln behöver förtydligas.
Socialism med kinesiska särdrag i den nya eran
Uttrycket ”socialism med kinesiska särdrag” användes för första gången av den tidigare ledaren Deng Xiaoping 1982 för att bygga upp grunden för att anpassa den marxist-leninistiska socialismen till det kinesiska sammanhanget och till förändringar i omständigheterna både internt och externt, utöver förändringar i tiden. Kina var ett fattigt land och strävade efter utveckling. Deng planerade att ”öppna” Kina för världen efter årtionden av isolering, anpassa sig till marknadsekonomin, lära sig av andra nationer och absorbera tekniska och vetenskapliga framsteg som genererats i andra delar av världen. Detta är oerhört viktigt att förstå för att undvika att tro att det kinesiska ledarskapet motsäger sig självt när det gör förändringar under resans gång. Efter nederlaget för De fyras gäng och slutet på ”kulturrevolutionen” på 1970-talet strävade KKP, med början under Dengs ledning, efter att gå bort från det rigida och dogmatiska genomförandet av marxismen och istället staka ut en väg som kan göra det möjligt för det att utvecklas i takt med att ekonomin och samhället utvecklas och världen runt Kina förändras. Att anpassa sig till förändringar utan att offra socialismens principer har blivit en viktig del av KKP:s sätt att tänka och arbeta.
President Xi sa i sin rapport till den 20:e nationella kongressen: ”För att upprätthålla och utveckla marxismen måste vi integrera den med Kinas specifika verklighet. Att ta marxismen som vår vägledning innebär att tillämpa dess världsbild och metodik för att lösa problem i Kina; det innebär inte att memorera och recitera dess specifika slutsatser och rader, och än mindre att behandla den som en stel dogm. Vi måste fortsätta att frigöra våra sinnen, söka sanningen utifrån fakta, följa med sin tid och inta en realistisk och pragmatisk hållning. Vi måste basera allt vi gör på faktiska förhållanden och inrikta oss på att lösa verkliga problem som uppstår i våra reformer, öppningar och socialistiska moderniseringssträvanden i den nya eran.”
Denna term utvecklades senare av president Xi, genom hans vetenskapliga syn på ekonomi sedan han blev generalsekreterare 2012, till det som nu är känt som ”Socialism med kinesiska särdrag i den nya eran”. Detta uttryck kodifierades först officiellt vid KKP:s 19:e nationella kongress 2017 och införlivades i konstitutionen. Den ”nya eran” är alltså knuten till president Xis egna tankar om ekonomins och samhällets utveckling för att klara av de otroliga förändringar som har ägt rum i Kina och runt om i världen.
Xi’s tankar om ekonomi: Utveckling av hög kvalitet
I en diskussion om vetenskapens roll som drivkraft för varje nations utveckling sade president Xi till exempel i ett tal som hölls vid den 18:e CPC-centralkommitténs femte plenarsession den 29 oktober 2015: ”Innovativ utveckling fokuserar på drivkrafterna bakom tillväxten. Vår förmåga till innovation är otillräcklig. Vår vetenskap och teknik är inte fullt utvecklad och kan inte skapa drivkraft för att stödja den ekonomiska och sociala utvecklingen. Detta är akilleshälen för en så stor ekonomi som Kina”. Med tanke på en fientlig internationell miljö var Kina dessutom tvunget att övervinna vissa västmakters försök att begränsa dess tillgång till kritisk industriteknik. Därför blev det absolut nödvändigt att påskynda investeringarna i teknisk och vetenskaplig innovation.
Övergången från massproduktion av låg kvalitet för export till industriell produktion av hög kvalitet drevs starkt av Xi under samma möte. ”Den 13:e femårsplansperioden (2016-2020) utgör ett gyllene tillfälle för att omvandla den ekonomiska tillväxtmodellen”, sade Xi. Han tillade med eftertryck: ”Om vi misslyckas med att uppnå detta och i stället genomför stimulanspolitik för kortsiktig ekonomisk tillväxt kommer vi fortsätta att äventyra den framtida tillväxten”.
När han förklarade vad han menar med detta mer i detalj, konstaterade han: ”Generellt sett är den industriella kapaciteten i vårt land enorm, men den äventyras delvis av ett ineffektivt utbud. Kina är en stor producent och exportör, men de flesta av våra produkter och tekniker är av låg kvalitet medan få är högteknologiska, högkvalitativa och har ett högt mervärde.”
Senare beskrev president Xi i ett tal med titeln ”A Deeper Understanding of the New Development Concepts”, som han höll den 18 januari 2016 vid ett studietillfälle för genomförandet av det femte plenarsammanträdet i KKP:s 18:e centralkommittés femte plenarsession, utmaningen med den obalans som skapas genom att gå från en kvantitetsbaserad till en kvalitetsbaserad utveckling. Han sade följande: ”Samordnad utveckling är dynamiken mellan balanserad utveckling och obalanserad utveckling. Processen från balans till obalans och sedan till ny balans är utvecklingens grundläggande lag. Balans är relativ medan obalans är absolut. Att betona en samordnad utveckling innebär inte att man eftersträvar jämlikhet, utan att man lägger större vikt vid lika möjligheter och en balanserad resursfördelning.” Xi fortsatte: ”Samordnad utveckling är enheten mellan svagheter och potential i utvecklingen. Kina befinner sig i ett övergångsskede från ett medelinkomstland till ett höginkomstland. Enligt internationell erfarenhet är detta ett skede med koncentrerade intressekonflikter, där obalanserad utveckling och olika svagheter är oundvikliga. För att bedriva en samordnad utveckling bör vi identifiera och förbättra våra svagheter, så att vi kan utnyttja utvecklingspotentialen och bibehålla tillväxtdynamiken.”
För att förstå vad den ”nya eran” innebär, omvalde det 20:e nationella mötet inte bara president Xi utan fastställde också hans politiska teori som KKP:s ideologi. Detta formaliserades i den ”historiska resolutionen” som antogs vid det sjätte plenarsammanträdet som hölls den 8-11 november 2021. (Se vår rapport om dessa resolutioner)
Mål, ekonomiska principer och strategier
Den ”nya eran” kännetecknas därför av att president Xi redan 2012 presenterade en rad nya synpunkter på KKP:s ekonomiska teorier och lade till mer vetenskapliga definitioner till dem. Vid den 20:e nationella kongressen förtydligades dessa begrepp som president Xi presenterade i sin rapport till kongressen.
Vi kan sammanfatta dem i tre huvudkategorier: 1. Mål, 2, Ekonomiska principer och 3. Ekonomiska strategier enligt följande:
1. Mål
A. Den stora föryngringen av nationen:
Med president Xis ord i sin rapport till KKP:s 20:e nationella kongress:
”Vi har drivit reform, öppning och socialistisk modernisering framåt och har skrivit ett nytt kapitel om miraklen med snabb ekonomisk tillväxt och långsiktig social stabilitet. Kina har nu en solidare materiell grund och starkare institutionella underlag för att fortsätta sin utveckling. Den kinesiska nationens föryngring .befinner sig nu på en oåterkallelig historisk kurs.”
Uttrycket ”de kinesiska nationernas föryngring” myntades för första gången av president Xi i ett tal som han höll den 29 november 2012 (kort efter att ha tillträtt som KKP:s generalsekreterare) under ett besök på utställningen ”Vägen till föryngring”. Detta är en permanent utställning som finns i Kinas nationalmuseum i Peking. Den visar de svårigheter som det kinesiska folket upplevde under det som kallas ”förödmjukelsens århundrade” och som började med de brittisk-västerländska opiumkrigen 1840, nästan ett sekel före KKP:s seger i samband med upprättandet av Folkrepubliken Kina. I Xis tal med titeln ”Att uppnå föryngring är det kinesiska folkets dröm” beskrivs utställningen som ”om den kinesiska nationens förflutna, nutid och framtid, och den är mycket lärorik och inspirerande”, och handlar inte bara om det fruktansvärda förflutna. ”Efter att ha granskat våra historiska erfarenheter och gjort mödosamma ansträngningar för att utforska vår väg framåt under de senaste 30 åren och mer sedan reform- och öppningsprocessen inleddes, har vi äntligen slagit in på rätt väg för att uppnå den kinesiska nationens föryngring och gjort imponerande framsteg i denna strävan”, sade Xi.
Det är detta uttrycket ”den kinesiska drömmen” betyder. Det handlar inte bara om att individen ”klarar sig ensam”, utan om en hel nation som arbetar tillsammans för att uppnå en nationell dröm. Det är inte heller en romantisk och nostalgisk längtan till det kejserliga förflutna med Kina som ”riket i mitten” och universums centrum, som vissa västerländska kritiker hävdar. Den kinesiska drömmen är att bygga upp ”ett modernt socialistiskt land som är välmående, starkt, demokratiskt, kulturellt avancerat, harmoniskt och vackert år 2049”, och ett land som lever i fred och harmoni med sina grannar och världens nationer. Xi sade att efterblivenhet gjorde Kina sårbart och att ”endast utveckling” kommer att göra Kina starkt. Den enskilde medborgaren och hennes eller hans närmaste familj placerar sin dröm i detta större sammanhang och regeringen ser till att denna familj är säker, välmående och utvecklas. De enskilda medborgarnas framgång kopplas till detta högre mål för nationen genom deras hårda och innovativa arbete som naturligtvis kommer att bidra till den större drömmen.
B. Fullt moderniserad socialistisk nation:
År 2035 har Kina för avsikt att i princip förverkliga ”socialistisk modernisering” med en betydligt ökad ekonomisk styrka, vetenskaplig och teknisk kapacitet och sammansatt nationell styrka samt bättre och lyckligare liv för folket. En stor del av moderniseringsprocessen är inriktad på urbanisering och utveckling av Kinas landsbygd. För att modernisera ekonomin och gå in i industrialiseringens era var det absolut nödvändigt att flytta stora delar av befolkningen från landsbygden till de nya stadsområdena som arbetskraft för att ockupera de nyligen skapade industrizonerna efter det att ekonomin öppnats för utländska investeringar.
För att ta emot den nya arbetskraften var det nödvändigt att bygga helt nya stadskluster och både den fysiska (bostäder, vägar, järnvägar, vatten- och avloppssystem och elektricitet) och den sociala infrastrukturen (skolor, sjukhus, vårdhem, kulturcentra, museer, bibliotek etc.). Mellan 1978 och 2020 bevittnade Kina vad som kan kallas den största massemigrationen i världshistorien. Enligt vitboken ökade under den perioden andelen permanent boende i städerna av den totala befolkningen från 10,6 procent till 63,9 procent, och antalet städer ökade från 132 till 687, medan antalet administrativa städer ökade kraftigt från 2 000 till mer än 21 000. Bland dem finns moderna och internationaliserade metropoler, storslagna gamla huvudstäder, glamorösa kulturdestinationer och städer med unika särdrag. I takt med att urbaniseringen tog fart har det bildats tätt sammanhängande stadskluster som vart och ett täcker ett stort område och bebos av en stor befolkning. De har blivit kraftkällor som driver på den ekonomiska utvecklingen, moderniseringen och förbättringen av städernas effektivitet och invånarnas levnadsstandard.
C. Hög levnadsstandard för alla medborgare: överbrygga inkomstklyftorna mellan landsbygd och stad. (Se punkterna 2.B och 3.C).
D. Världsledande inom vetenskap, teknik, innovation, tillverkning, konstruktion och ingenjörskonst, rymdforskning, telekommunikation, artificiell intelligens och bioteknik.
President Xi i rapporten till den 20:e nationella kongressen: ”Att bygga upp ett modernt socialistiskt land i alla avseenden är en stor och mödosam strävan. Vår framtid är ljus, men vi har fortfarande en lång väg att gå. En ny omgång av vetenskaplig och teknisk revolution och industriell omvandling är på god väg, och en betydande förändring sker i den internationella maktbalansen, vilket ger Kina nya strategiska möjligheter att fortsätta sin utveckling.”
Kina kommer att fortsätta att driva sin högkvalitativa utveckling med målet att bli världsledande inom många vetenskapliga och tekniska sektorer. Landet är redan ledande inom telekommunikation, artificiell intelligens, höghastighetståg, vattenkraft och annan byggteknik. Det har utvecklat ett rymdprogram i världsklass på rekordtid med höga ambitioner. Landet utvecklar sin kapacitet inom bioteknik och den medicinska sektorn. Landet strävar efter att bli världsledande även inom robotik. Kärnkraft är ett annat område där Kina förfinar sina egenutvecklade modeller för kärnkraftverk med fissionskärnor och intensivt främjar forskning inom fusionskraft.
2. Ekonomiska principer:
A. KKP:s ledning av ekonomin med ekonomisk utveckling som partiets centrala uppgift.
Xi i sin rapport till den 20:e nationella kongressen: ”Utveckling är vårt partis högsta prioritet när det gäller att styra och föryngra Kina, för utan en solid materiell och teknisk grund kan vi inte hoppas på att bygga ett stort modernt socialistiskt land i alla avseenden. Vi måste till fullo och troget tillämpa den nya utvecklingsfilosofin på alla fronter, fortsätta reformerna för att utveckla den socialistiska marknadsekonomin, främja en öppning av hög standard och påskynda insatserna för att främja ett nytt utvecklingsmönster som är inriktat på den inhemska ekonomin och som kännetecknas av ett positivt samspel mellan inhemska och internationella ekonomiska flöden.”
KKP:s centralkommitté kommer även i fortsättningen att utöva design och övervakning av landets övergripande ekonomiska väg, detta på grundval av dess förtjänster och dess prestationer under de senaste årtiondena.
B. En utvecklingsfilosofi med människan i centrum. En välmående, lycklig och säker befolkning.
En utveckling som är inriktad på människor är en utveckling av hela folkets välstånd och produktivitet. Det är en mätbar och inte en retorisk faktor. Filosofin är en central del av marxismen och ”partiets teorier är från folket, för folket och till gagn för folket”, som president Xi uttryckte det.
”Vi har genomfört en utvecklingsfilosofi som är inriktad på folket. Vi har arbetat kontinuerligt för att säkerställa människors tillgång till barnomsorg, utbildning, arbete, sjukvård, äldreomsorg, bostäder och socialt stöd, och på så sätt åstadkommit en allsidig förbättring av människors liv. Kinas förväntade livslängd har nått 78,2 år, den disponibla årsinkomsten per capita har stigit från 16 500 yuan till 35 100 yuan och mer än 13 miljoner arbetstillfällen i städerna har skapats varje år i genomsnitt under de senaste tio åren. Vi har byggt upp de största utbildnings-, socialförsäkrings- och hälsovårdssystemen i världen. Dessa landvinningar har gjort det möjligt för oss att göra historiska framsteg när det gäller att göra utbildning allmänt tillgänglig, få 1,04 miljarder människor att omfattas av en grundläggande åldersförsäkring och säkerställa en grundläggande sjukförsäkring för 95 procent av befolkningen. Justeringar av förlossningspolitiken har gjorts i rättan tid. Mer än 42 miljoner bostäder i nedgångna stadsområden och mer än 24 miljoner förfallna hus på landsbygden har byggts om, vilket innebär en betydande förbättring av bostadsförhållandena i både städer och på landsbygden. Antalet internetanvändare har nått 1,03 miljarder. Vi har säkerställt en mer fullständig och varaktig känsla av tillfredsställelse, lycka och trygghet för vårt folk, och vi har gjort ytterligare framsteg när det gäller att uppnå gemensamt välstånd för alla.”
C. Ett nytt utvecklingsskede i den nya eran kräver ett nytt tänkande som går från snabb tillväxt med hög kvantitet till utveckling av hög kvalitet.
President Xi: ”I strävan efter ekonomisk tillväxt måste vi fortsätta att fokusera på realekonomin. Vi kommer att främja den nya industrialiseringen och gå snabbare fram för att öka Kinas styrka inom tillverkning, produktkvalitet, flyg- och rymdteknik, transport, cyberrymden och digital utveckling. Vi kommer att genomföra projekt för omarbetning av industrins fundament och forskningsprojekt om viktig teknik och utrustning, stödja företag som använder särskild och sofistikerad teknik för att tillverka nya och unika produkter och föra tillverkningssektorn mot högre kvalitet och smartare och grönare produktion.”
Detta kräver att man bygger upp ett nytt system med effektiva och högkvalitativa tjänster som integreras med avancerad tillverkning och modernt jordbruk. Dessutom kommer det att ske en acceleration av ”sakernas internet” och byggandet av ett effektivt och smidigt logistiksystem för att bidra till att sänka distributionskostnaderna. ”Vi kommer att påskynda utvecklingen av den digitala ekonomin, integrera den ytterligare med den reala ekonomin och bygga internationellt konkurrenskraftiga digitala industrikluster. Vi kommer att bygga ett modernt infrastruktursystem med bättre layout och struktur, effektivare funktioner och större systemintegration”, sade president Xi i sin rapport.
D. Utveckla en socialistisk marknadsekonomi där marknaderna spelar den avgörande rollen i resursfördelningen och regeringen spelar sin roll.
Denna punkt kan tyckas utgöra en flagrant begreppsmässig motsägelse, men det är den inte om vi förstår poängen med ”socialism med kinesiska särdrag”. Att anpassa socialismen till det kinesiska sammanhanget, Kinas utvecklingsstadium och de föränderliga tiderna i världen har blivit källan till framgång för den kinesiska utvecklingsmodellen. Den minutiösa och känsliga balansen mellan marknadsekonomi och socialistisk struktur garanterar den fortsatta utvecklingsprocessen och lämnar samtidigt inte individens och samhällets öde i marknadens händer. KKP:s centralkommitté fortsätter att övervaka utvecklingen av denna modell genom att reglera och ibland bromsa marknadskrafternas ambitioner. När till exempel leverantörer av finansiella tjänster som Ali Baba försökte utvidga sin räckvidd till att spela bankir och mäklare utöver sin roll att underlätta handel och finansiella transaktioner, fick de en örfil. På liknande sätt, när gigantiska fastighetsutvecklare försökte monopolisera marknaden och skapa finansiella bubblor för att göra rent monetära vinster, ingrep regeringen för att bryta ner denna makt som riskerade att vanliga medborgare föll offer för dessa företags ambitioner. Fastighetskrisen 2020-2021, som utlöstes av den gigantiska byggherren Evergrands likviditetskris, var en viktig läxa som krävde ett snabbt statligt ingripande genom reglering. President Xi hänvisade till denna fråga i sin rapport till KKP:s 20:e nationella kongress. ”I enlighet med principen att bostäder är till för att bo i och inte för spekulation kommer vi att agera snabbare för att bygga ett bostadssystem med flera leverantörer och olika stödkanaler som uppmuntrar både till uthyrning och köp av bostäder”, sade han.
President Xi: ”Vi måste orubbligt konsolidera och utveckla den offentliga sektorn och orubbligt uppmuntra, stödja och vägleda utvecklingen av den icke-offentliga sektorn. Vi kommer att arbeta för att se till att marknaden spelar den avgörande rollen i resursfördelningen och att regeringen bättre spelar sin roll”.
E. Nationell självtillit och självförbättring.
Med president Xis ord i sin rapport till den 20:e nationella kongressen:
”Vi har påskyndat ansträngningarna för att bygga upp vår självtillit och styrka inom vetenskap och teknik, och de nationella FoU-utgifterna har ökat från 1 biljon yuan till 2,8 biljoner yuan, vilket är den näst högsta nivån i världen. Vårt land är nu hemvist för den största kohorten av FoU-personal i världen.
”Vi har blivit starkare inom grundforskning och originell innovation, gjort genombrott inom vissa kärntekniker inom nyckelområden och stärkt framväxande strategiska industrier. Vi har bevittnat stora framgångar på flera fronter, bland annat bemannade rymdfärder, utforskning av månen och Mars, djuphavssonderingar och djupjordssonderingar, superdatorer, satellitnavigering, kvantinformation, kärnkraftsteknik, ny energiteknik, tillverkning av passagerarflygplan och biomedicin. Kina har anslutit sig till världens innovatörer.”
År 2021 blev Kina den absoluta världsledaren när det gäller inlämning av nya patent. Enligt Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO) tog Kinas immaterialrättskontoremot 1,59 miljoner patentansökningar av de totalt 3,4 miljoner som lämnades in i världen 2021, vilket är ungefär lika stort som det sammanlagda totalbeloppet för de 12 följande kontoren som rankas från andra till 13:e plats. Kina följdes av kontoren i USA (591 473), Japan (289 200), Republiken Korea (237 998) och Europeiska patentverket (188 778). Detta innebär att Kina ensamt hade lämnat in fler nya patent än alla de fyra följande länderna i rankingen tillsammans. Under det senaste decenniet har Kina enligt WIPO lämnat in 389 571 patent inom området teknik för artificiell intelligens (AI), vilket motsvarar 74,7 procent av den globala totalsumman och placerar Kina på första plats i världen. Samma sak gäller för många andra områden, t.ex. teknik för rena transportfordon med bränsleceller, där Kina fick 69 procent av de globala nya patentansökningarna. Dessutom, vilket visar på ett globalt mönster av förskjutning av ekonomiska maktcentra österut, går Asien i allmänhet snabbt framåt när det gäller lokala patentansökningar, medan USA och Europa drar sig tillbaka.
Som president Xi upprepade gånger har varnat är Kina dock ännu inte världsmästare i innovation. Även om Kina har gjort stora framsteg under det senaste decenniet är landet fortfarande nummer 12 i det globala innovationsindexet.
3. Ekonomiska strategier
A. Introduktion av tre viktiga utvecklingskoncept: I) innovation, II) samordnad utveckling, III) grön utveckling.
I) Innovation:
Sedan han tog över ledarskapet för KKP 2012 har president Xi gjort innovation till kärnan i partiets nya ekonomiska tänkande. Den 9 juni 2014, i ett tal vid generalförsamlingen för medlemmarna i Kinas vetenskapsakademi och Kinas ingenjörsakademi, gjorde han en kontrast mellan att vara en billig arbetsmarknad och att vara en modern industrination och sade: ”Den gamla vägen verkar vara en återvändsgränd. Var finns den nya vägen? Den ligger i vetenskaplig och teknisk innovation och i den accelererande övergången från faktor- och investeringsdriven tillväxt till innovationsdriven tillväxt.” Han utvecklade vidare att ”vetenskapliga och tekniska innovationer, likt en stödjepunkt som sägs kunna lyfta jorden, alltid skapar mirakel”. Xi betonade att ”världens stora länder strävar efter att göra nya vetenskapliga och tekniska genombrott och skaffa sig konkurrensfördelar i den framtida ekonomiska samt vetenskapliga och tekniska utvecklingen”. Han varnade: ”Vi har inte råd att halka efter i denna viktiga kapplöpning. Vi måste komma ikapp och sedan försöka överträffa andra.”
Detta var 2014.
År 2022, då Kina redan har gjort stora genombrott under de mellanliggande åtta åren, sade Xi följande om de framtida dragen på innovationsområdet: ”Innovation kommer att förbli kärnan i Kinas moderniseringssträvanden. Vi kommer att förbättra systemet där partiets centralkommitté utövar ett enat ledarskap över vetenskapligt och tekniskt arbete. Vi kommer att förbättra det nya systemet för mobilisering av resurser i hela landet för att göra viktiga tekniska genombrott. Vi kommer att öka Kinas styrka inom strategisk vetenskap och teknik, fördela innovationsresurser bättre och bättre definiera rollerna för nationella forskningsinstitut, forskningsuniversitet på avancerad nivå och ledande högteknologiska företag för att förbättra deras utformning.”
Detta kommer inte att vara begränsat till Kina i sig utan omfatta en internationell insats för att locka talanger.
President Xi: ”Vi kommer att gå snabbare fram för att bygga upp världens knutpunkter för talang och innovation, främja en bättre fördelning och balanserad utveckling av talang i olika regioner och sträva efter att bygga upp våra relativa styrkor i den globala konkurrensen om talang. Vi kommer att påskynda ansträngningarna för att bygga upp en kontingent av personal med expertis av strategisk betydelse och odla ett större antal mästerforskare, vetenskapsstrateger, förstklassiga vetenskapsmän och innovationsgrupper, unga vetenskapsmän, enastående ingenjörer, mästare inom hantverk och högkvalificerade arbetare. Vi kommer att öka det internationella personalutbytet och använda talanger av alla slag på bästa sätt för att fullt ut utnyttja deras potential.”
II) Samordnad utveckling
Termen avser en politik för integrering av regionala ekonomiska fördelar och kluster av industriområden. Samtidigt strävar man efter att överbrygga klyftan till svagare regioner i landet där den ekonomiska utvecklingen släpar efter. Det finns regioner med intensiv industriell och teknisk styrka som förstärker varandras fördelar och skapar ett kluster eller ett bälte med tät ekonomisk verksamhet, t.ex. regionen Peking-Tianjin-Hebei, det ekonomiska bältet Yangtze och området Guangdong-Hong Kong-Macao Greater Bay Area. Samtidigt görs ansträngningar för att förbinda dessa regioner med områden med svagare ekonomisk tillväxt för att återuppliva dem. ”Vi kommer att göra ytterligare framsteg i den storskaliga utvecklingen av den västra regionen, uppnå nya genombrott i den fullständiga revitaliseringen av nordöstra regionen, påskynda uppkomsten av den centrala regionen och uppmuntra den östra regionen att modernisera snabbare”, sade Xi i sin rapport till den 20:e nationalkongressen. Han tillade att KKP ”kommer att stödja gamla revolutionära basområden och områden med stora etniska minoritetsbefolkningar för att påskynda utvecklingen”. Vi kommer att främja utvecklingen i gränsområden för att stimulera lokala ekonomier, höja den lokala levnadsstandarden och säkerställa lokal stabilitet”.
III) Grön utveckling
Det kinesiska folket värnar om och respekterar naturen sedan urminnes tider, och det harmoniska förhållandet mellan mänskligheten och naturen är en viktig del av kinesisk filosofi, konst och traditioner. Balansen mellan att uppnå den kinesiska drömmen om välstånd för alla 1,4 miljarder kineser (och förmodligen fler i framtiden) och att bidra till den globala utvecklingen är dock en mycket känslig fråga, samtidigt som det är en stor utmaning att bevara en ren och vacker miljö.
President Xi: ”Naturen tillhandahåller de grundläggande förutsättningarna för människans överlevnad och utveckling. Att respektera, anpassa sig till och skydda naturen är viktigt för att bygga Kina till ett modernt socialistiskt land i alla avseenden. Vi måste upprätthålla och agera utifrån principen att klara vatten och frodiga berg är ovärderliga tillgångar, och vi måste komma ihåg att upprätthålla harmonin mellan mänskligheten och naturen när vi planerar vår utveckling.”
KKP lanserade initiativet Det vackra Kina, som är en färdplan genom vilken Kina ska uppfylla FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. President Xi Jinping föreslog en sådan färdplan och en tidtabell för BCI vid den nationella konferensen om ekologiskt och miljömässigt skydd 2019. Det är viktigt att det inte sker någon sammanblandning av det kinesiska konceptet eko-civilisation och västvärldens utbredda och ibland extrema miljöideologi. Enligt den kinesiska synen finns det ingen motsättning mellan industriell utveckling och förbättrade ekosystem, om det finns ett ”holistiskt och systematiskt tillvägagångssätt” för att bevara och förbättra berg, vatten, skogar, jordbruksmark, gräsmarker och öknar, samtidigt som de industriella processerna ständigt förbättras i effektivitet till nya miljöstandarder.
BRIX har utarbetat en omfattande granskning av Kinas planer för ”grön omställning” som tillkännagavs 2021 för att visa hur dessa två element av miljöförbättring och bevarande går parallellt med ekonomiska och industriella framsteg.
- Dubbel cirkulation: Utvidgning av den inhemska efterfrågan och uppmuntran till ökad konsumtion med utgångspunkt i den inhemska marknaden som huvudkälla för tillväxt och med extern handel som främjar varandra, dvs. produktion av varuexport av högre kvalitet och import av varor av högre kvalitet. Med andra ord kommer Kina att vara både världens största fabrik och världens största marknad.
President Xi om den inre marknaden: ”Vi kommer att arbeta för att öka den inhemska efterfrågan och bättre utnyttja konsumtionens grundläggande roll för att stimulera den ekonomiska tillväxten och investeringarnas nyckelroll för att förbättra utbudsstrukturen. Vi kommer att utnyttja styrkorna i Kinas enorma marknad, attrahera globala resurser och produktionsfaktorer med vår starka inhemska ekonomi och förstärka samspelet mellan inhemska och internationella marknader och resurser. Detta kommer att ge oss förutsättningar att förbättra nivån och kvaliteten på handels- och investeringssamarbetet.”
President Xi om extern faktor: ”Vi har följt en mer proaktiv strategi för att öppna upp. Vi har arbetat för att bygga upp ett globalt orienterat nätverk av frihandelsområden av hög standard och påskyndat utvecklingen av pilotfrihandelsområden och Hainans frihandelshamn. Som ett samarbete har Belt and Road-initiativet välkomnats av det internationella samfundet både som en kollektiv nytta och en samarbetsplattform.”
Detta är en viktig del av den nya politiken för att ytterligare öppna upp gentemot omvärlden. Detta innefattar att uppmuntra utländska investeringar på den kinesiska hemmarknaden genom att skapa en attraktiv miljö för utländska investerare genom nya, mer avslappnade regler och lagar.
Denna politik hänger till stor del på Belt and Road-initiativet som det viktigaste verktyget för Kinas utåtriktade inriktning för att öppna nya marknader och öka den globala utvecklingen. Denna punkt kommer att belysas ytterligare i del två av denna artikelserie.
2. Vitalisering av landsbygden för att uppnå gemensamt välstånd, vilket innebär att höja levnadsstandarden på landsbygden närmare stadsområdena. Kina lyckades ta 800 miljoner människor ur fattigdom, inte genom Robin Hood-metoder där man tar från de rika och ger till de fattiga, utan genom att lyfta alla genom omfattande ekonomiska utvecklingsprogram. Kina och KKP står dock fortfarande inför många utmaningar.
President Xi: ”Det finns fortfarande stora skillnader i utveckling och inkomstfördelning mellan stad och landsbygd och mellan regioner. Vårt folk står inför många svårigheter på områden som sysselsättning, utbildning, sjukvård, barnomsorg, äldreomsorg och bostäder… De mest utmanande och mödosamma uppgifterna vi står inför när vi ska bygga upp ett modernt socialistiskt Kina i alla avseenden kvarstår i våra landsbygdsområden.”
Moderniseringen av Kinas landsbygdsområden blev absolut nödvändig inte bara för att undvika sociala problem, utan också för att öka landsbygdsområdenas bidrag till landets ekonomi. Därför fick reformen av jordbrukssektorn en central roll i kombination med storskalig utveckling av landsbygdens infrastruktur och sammankoppling av landsbygdens och städernas infrastrukturer för att skapa ett smidigt flöde av resurser och arbetskraft till och från dessa två knutpunkter. Betydande framsteg gjordes i moderniseringen av jordbruket med en bredare tillämpning av maskiner, digital och grön teknik samt funktionellt och samhällsdelat jordbruk. Detta har minskat behovet av manuellt arbete och bidragit till att höja landsbygdens produktivitet kraftigt. Kapaciteten för spannmålsproduktion har stadigt ökat, till den grad att Kina nu har uppnått grundläggande självförsörjning av spannmål, vilket garanterar landets livsmedelsförsörjning.
När det gäller infrastrukturen har moderna vägar på landsbygden som byggs, förvaltas och underhålls på rätt sätt, med väl fungerande passagerar- och frakttjänster, bidragit starkt till att höja levnadsstandarden och produktiviteten. År 2020 skulle alla byar, städer och kommuner där förhållandena tillåter det vara tillgängliga via asfalterade vägar och betjänas av bussar. Cirka 80 procent av de administrativa byarna har jordbruksrelaterade informationstjänststationer. Som en del av programmen för att utrota fattigdomen inrättades industrier på landsbygden och färdigheter utvecklades genom utbildningsprogram. KKP- och regeringstjänstemän skickades ut för att se till att dessa program följs och är effektiva. Den fysiska tillgängligheten till dessa områden gjorde det också möjligt för mänskliga resurser, kapital och produkter att smidigt röra sig fram och tillbaka från tätorterna till landsbygden med investeringar som görs av lokalbefolkningen själv.
Strategin omfattar också följande element som redan har behandlats på ett eller annat sätt i denna artikel.
3. Förbättring av inhemska innovationer, särskilt när det gäller flaskhalsar och känslig teknik som halvledare, för att skydda Kina från utländska påtryckningar och störningar i leveranskedjan.
4. Riskreducering genom strukturella reformer på utbudssidan, särskilt när det gäller livsmedelssäkerhet, energisäkerhet, säkerhet i försörjningskedjan, informationssäkerhet och prisstabilitet.
5. Främja grön teknik och bli världsledande inom detta område.
6. Fokusera på informationsteknik, artificiell intelligens och e-handel.
7. Skapa en enhetlig nationell marknad för att öka produktiviteten och effektiviteten.
Slutsats:
Anledningen till att vi går så långt i att beskriva alla dessa delar av Kinas nuvarande utvecklingsfilosofi, mål och strategi är för att se till att allmänheten, beslutsfattare, den akademiska världen och näringslivet har en tydlig förståelse för vad den snart största ekonomiska och industriella makten i världen har att erbjuda. För att kunna förutse vart Kina är på väg i en nära och längre framtid, inklusive Belt and Road-initiativets öde, behöver vi en djupare och opartisk granskning av beslutsprocessen och tankegångarna bakom den. Även om man är en rival till Kina måste man veta hur, varför och vart Kina rör sig. Vi går miste om en enorm informations- och kunskapsskatt på grund av den negativa rapportering som presenteras i korta klipp i västerländska massmedier och i stereotypa rapporter från tankesmedjor om Folkrepubliken Kina (Kina) och dess viktigaste politiska gren, Kinas kommunistiska parti (KKP). Den negativa mediala bevakningen leder bland annat till att allmänheten, forskare och beslutsfattare hindras från att få en bra inblick i Kinas ledarskaps, särskilt president Xi Jinpings, sinne. Den ursprungliga informationen och det ursprungliga materialet finns i stor utsträckning tillgängligt överallt, men mycket få människor utanför Kina sträcker sig ut för att läsa och diskutera det för att få veta vad som diskuteras och beslutas inne i maktens korridorer i Kina.
DEL II: I del två av vår artikelserie kommer vi att diskutera konsekvenserna av besluten från KKP:s 20:e nationella kongress för Kinas roll i världen och den globala styrningen. Vad är en ”gemenskap för en gemensam framtid för mänskligheten”? Vad är Bälte och vägens roll i denna gemenskap? Är nya medlemmar i KKP:s politbyrå en indikator på politikens inriktning?