Den 28 mars var Belt & Road Initiative Executive Group for Sweden (BRIX) medarrangör till ett mycket lyckat heldagsseminarium om Belt & Road Initiative (BRI) tillsammans med Högskolan i Halmstad och Connect Sverige, en ideell förening som hjälper entreprenörer att vässa sina affärer och växa, samt Lingang Group och Dianji-universitetet, båda i Shanghai.
Det blev ett unikt och enastående seminarium för Sverige, eftersom det drog samman en mycket bred expertis på BRI, den globala ekonomin förr och nu, Kinas ekonomiska och industriella omvandling samt den filosofiska och vetenskapliga grunden för att från västerländsk eller svensk ståndpunkt samverka med BRI och Kina. De drygt 60 deltagarna kom från många håll i Sverige, och även från Norge (den f.d. stortingsledamoten Thore Vestby). Ett viktigt tema som genomsyrade hela seminariet var förståelsen för att det, för det första, finns ett behov att söka objektiv och värderingsfri kunskap om BRI och även om själva Kina; för det andra förståelsen att när man arbetar med Kina finns det ett behov att förstå att landet har en annan historia och kultur och ett annat politiskt och socialt system än vi har här i Sverige och västerlandet. Ömsesidig respekt och bred förståelse för dessa skillnader är nyckeln till ett lyckat samarbete och utbyte med Kina och kring BRI. Det är nödvändigt för att undvika missförstånd, konflikter och uppkomsten av murar mellan nationer.
Mellan alla talare och många av deltagarna som ställde frågor eller gjorde kommentarer, fanns ett samförstånd om att BRI är en unik och enastående möjlighet att skapa ett världssamfund som kan samverka i harmoni och till ömsesidig nytta, dvs. ett win-win-system. Det fanns också en enighet om att Sverige måste gå med i BRI, både för att bidra till det och för att dra nytta av de möjligheter det ger både för Sveriges egen utveckling och för vår möjlighet att genomföra utvecklingsplaner i samarbete med Kina och olika BRI-länder i andra länder och på kontinenter som Afrika.
Mike Danilovic, professor i industriell organisation vid Högskolan i Halmstad och Shanghais Dianji-universitet, som var både talare och moderator, välkomnade gästerna och talarna till seminariet som började klockan 10 och slutade klockan 17. Han introducerade hedersgästen Gu Hui, kinesisk generalkonsul i Göteborg. Gu tackade arrangörerna för inbjudan och höll öppningstalet om betydelsen av BRI för alla länder och för det ömsesidiga samarbetet mellan Kina och Sverige. Gu rapporterade om arbetet som görs av det kinesiska generalkonsulatet i Göteborg och Kinas ambassad i Stockholm för att underlätta arbetet för svenska företag som vill göra affärer med Kina.
Det första talet med titeln “Vad är BRI och hur kan det bidra till ekonomisk tillväxt i Sverige och för svenska företag?”, hölls av två medlemmar i BRIX, Lars Aspling (grundare till CMC Aspling Konsult) och Hussein Askary (styrelsemedlem i BRIX). De turades om att hålla ett föredrag i fyra delar: 1) Om BRIX, 2) En “vägledning” om BRI, 3) Om Kinas häpnadsväckande industriella utveckling de senaste 30 åren och 4) Fördelarna med BRI för Sverige, Europa och Afrika. Aspling och Askary betonade nödvändigheten av efterforskning och förmedling av objektiv och vetenskapligt baserad information om BRI och Kina, i motsats till den vanliga propagandaliknande rapporteringen som pumpas ut till svenska folket i de etablerade mediekanalerna.
Under rubriken “BRI som affärsmöjlighet för svenska små och medelstora företag” lät professor Danilovic deltagarna ta del av hans kunskaper om Kina från hans arbete i sju år på kinesiska universitet och företag, och jämförde den industriella utvecklingskulturen och filosofin i Kina med den i västvärlden under de senaste årtiondena. På ett poetiskt sätt och med mycket humor beskrev Danilovic de olika typer av missförstånd som kan uppstå när svenska företag marknadsför sin teknik och sina varor i Kina. Han betonade att det är absolut nödvändigt att närma sig Kina och den kinesiska kulturen inifrån Kina och med kunskap om Kinas historiska, kulturella och sociala synsätt. Annars kommer man att hamna i besvärande missförstånd och förvirring. Han lade också fram den ”symbiotiska affärsmodellen” som är inriktad på samverkan mellan stat och företag, såväl som mellan företag, för att skapa en sömlös integration av komplementära verksamheter för att nå fram till breda systemlösningar.
Martin Westin, representant för Connect Sverige, berikade seminariet med egna och företagets erfarenheter av att presentera och marknadsföra affärsidéer och produkter i Kina. Westin gav egna exempel på de olika slags misstag företag kan göra om de saknar kunskap om kinesisk kultur, affärsmetoder och normer. Den viktigaste lärdomen som man kan dra ur sådana misslyckanden, är att förstå nödvändigheten att förbereda sig, innan man kastar sig ut på den kinesiska marknaden. Enkla saker som att ha översatt sina kataloger till kinesiska och att skaffa sig en bra översättare som följer med dig i Kina, kan vara skillnaden mellan framgång och misslyckande för ett affärsupplägg. Han introducerade Lisa Perby, som använde exemplet med marknadsföringen av produkten “MonthlyCup”, en hygienprodukt för kvinnor, för att visa hur man kan bära sig åt för att sälja en sådan ny och svårintroducerad vara. En intressant diskussion uppstod om hur en sådan ”intim” vara kan marknadsföras i olika länder, som i Kina, med andra normer ifråga om ”kvinnlig frigörelse” och en öppen diskussion om sexrelaterade frågor. Några av de kinesiska studenterna bland deltagarna bidrog med egna kunskaper och erfarenheter.
Efter lunchrasten, då de olika talarna och deltagarna hade möjlighet att diskutera och utbyta kontaktuppgifter, talade professor Svante Andersson, från Högskolan i Halmstad, på temat “Internationalisering av små och medelstora företag (SMEs) av typen: Born Global – Hur SMEs vinner på BRI”. Andersson gav många exempel från sin egen forskning på Högskolan i Halmstad, med olika praktikfall från olika delar av världen. Speciellt tog han fram fallet med Halmstadsföretaget HMS Connective Devices, ett företag som gick direkt från att vara ett litet forsknings- och utvecklingsbolag till att bli ett globalt bolag på mycket kort tid.
Nyckeln till denna enorma succé var “innovation”, som är en avgörande faktor i alla BRI-projekt idag.
Professor Klaus Solberg Søilen gav i sitt tal med titeln “En omvärldsanalys: Frågan om Kinas växande inflytande och BRI” en fascinerade ekonomisk-historisk analys av upp- och nedgång av några stormakter i världshistorien, inklusive Kina. Han gick speciellt in på omvärldsfaktorernas betydelse för upp- och nedgången av dessa stormakter. Till exempel berodde slutet för den jättelika kinesiska handelssjöfarten på 1300-talet på det minskade intresset för handel i Östafrika och de västra delarna av Indiska oceanen. Han ställde begreppet geopolitik i kontrast till begreppet geoekonomi, och förklarade Kinas intresse för Afrika och Sydamerika i termer av att säkra tillgången på råvaror.
Han hävdade att den ekonomiska nedgången i västvärlden inte har något att göra med Kinas uppgång, utan är helt och hållet ett resultat av en misslyckad ekonomisk och finansiell politik sedan Andra världskriget. Ytterligare en orsak är inriktningen på en individualism inspirerad av Adam Smith, på bekostnad av det allmännas bästa, som var nyckelbegreppet såväl under Europas uppgång från renässanstiden som i Friedrich Lists ekonomiska idéer. List var fadern till det tyska järnvägssystemet, och Solberg Søilen rekommenderade särskilt Lists böcker för var och en som vill förstå det kinesiska synsättet idag. Solberg Søilen gav också inblickar i det mycket produktiva arbete i Kina som han personligen deltagit i, vilket smidigt kunde genomföras i samarbete med kinesiska universitet och myndigheter så snart som man kommit fram till ett gemensamt synsätt.
Stephen Brawer, vice ordförande i BRIX, inriktade sig i sitt föredrag om “Den vetenskapliga och kulturella betydelsen av BRI” på mänsklighetens gemensamma universella värden, snarare än på skillnaderna mellan Kina och västvärlden. Brawer använde sig av några av president Xi Jinpings tal och uttalanden och Xis begrepp om “en gemensam framtid för mänskligheten” för att presentera det bästa i både den kinesiska och västerländska filosofin. De två viktigaste personerna som Brawer tog fram var den filosofiske och vetenskaplige giganten Gottfried Wilhelm Leibniz (1646-1716) och den kinesiske filosofen Konfucius (551-479 f.Kr.). Dessa två, hävdade han, representerade de två mest upplysta och universella filosofiska skolorna som kan överbrygga gapet mellan öst och väst. Som Leibniz skrev i sin “Novissima Sinica” (Nyheter från Kina) kan de två yttersta motpolerna av civilisationen vid denna tid, Europa i väst och Kina i öst, sträcka ut sina armar mot varandra och skapa en bättre värld i världen emellan dem. Brawer hävdade faktiskt att den amerikanska republikens grundningsfäder, som Benjamin Franklin, hämtade sin inspiration från Konfucius filosofi och moral när de utformade den nya republiken USA. Han ställde det i kontrast till dagens geopolitiker, som hävdar det motsatta, att Kinas uppgång som ekonomisk stormakt är ett hot mot USA och Europa. Brawer använde den mest kände amerikanske Kinaexperten Michael Pillsbury och hans bok “Ett Hundraårigt Marathon: Kinas hemliga strategi för att ersätta Amerika som global stormakt” (boken finns enbart på engelska) som ett exempel på detta sätt att tänka i amerikanska och europeiska neo/konservativa kretsar. Brawer betonade att det spända och ofta negativa förhållandet till Kina och BRI mestadels beror på den bristfälliga kunskapen om inte endast Kinas historia, utan också om vad som utgör det bästa i de europeiska och amerikanska filosofiska och vetenskapliga traditionerna.
Som russinet i denna underbara kaka gav fyra masterstudenter (MBA) vid Högskolan i Halmstad inte bara en energifylld och tankeväckande redogörelse för sina egna erfarenheter av Kina, utan också en vision om den framtid som världen kan åtnjuta om kunskap, respektfull dialog och förståelse blir sättet att kommunicera mellan människor. De fyra MBA-studenterna (Suci Ariyanti, Andrea Otalvaro, Malte Feddersen och Lasse Jans), som hade deltagit i kursen “Exploring Business in China” 2018, livade upp hela seminariet med sina ungdomliga och medryckande berättelser om hur man kan samverka och arbeta i det kinesiska samhället och universitetslivet. Denna typ av erfarenheter kan enligt dem hjälpa till att undanröja missförstånd, misstänksamhet och fördomar mellan Väst och Öst, särskilt mellan Väst och Kina. Deras slutsatser var att det mesta de hör i västvärlden om Kina och det kinesiska samhället inte stämmer med vad de själva upplevt. Det kinesiska samhälle som de mötte sprudlade av energi, kreativitet och glatt hårt arbete. Bilden av Kina kan skifta dramatiskt från det man hör och upplever själv, underströk de. De uppmanade alla att ta steget att resa till Kina och se med egna ögon vilken otrolig omvandling detta samhälle har gått igenom. Och också uppleva den optimistiska framtidssyn som finns där. Den huvudsakliga slutsatsen från MBA-studenterna var att det är nödvändigt att vistas i Kina för att ta reda på möjligheterna och förstå hur man gör affärer i Kina.
Seminariet avslutades med en livlig diskussion om alla dessa saker. Men den avgörande frågan var hur man skall kunna få in förnuft, fakta och färre fördomar i diskussionen om BRI och Kina i Sverige och Europa. Det självklara svaret var att hålla fler sådana här event och föra ut diskussionen i det svenska samhället. Arbetet som BRIX gör var mycket uppskattat av av deltagarna. Framtidsplaner diskuterades om hur denna slags aktivitet kan spridas till andra delar av Sverige.