Bälte & Väg-initiativet (Belt and Road Initiative – BRI) som är populärt känd som Nya Sidenvägen lanserades 2013 av Kinas president Xi Jinping. Bältet utgörs av den Nya Sidenvägens markbaserade ”ekonomiska bälte”.
Vägen är ”2000-talets maritima Sidenväg”. BRI har 6 huvudsakliga ekonomiska korridorer på land (enligt kartan i bilden): A. Korridoren Kina-Mongoliet-Ryssland, B.
Kina-Pakistan Ekonomiska Korridoren (CPEC), C. Nya eurasiska landbron, D. Korridoren Kina-Indokina, E. Bangladesh-Kina-Indien-Myanmar, och G. Kina-Central- & Västasien (Sidenvägen). F står för Den maritima Sidenvägen.
Tanken med BRI, som hämtar sin inspiration från den gamla Sidenvägen, är att bygga upp helt nya eller utvidga redan befintliga infrastruktur- och handelskorridorer som sträcker sig över flera kontinenter, och förbinder Kina och Ostasien med Europa och Afrika, med möjlighet till framtida förbindelser med Nord- och Sydamerika. Utöver järnvägar, motorvägar, hamnar, sjöleder, olje- och gasledningar omfattar BRI även nya flygleder och rymdsamarbeten. Syftet är att skapa ökade kontaktmöjligheter mellan kontinenter och regioner för att främja ekonomisk tillväxt, handel, kulturella utbyten från människa till människa och ett fredligt ekonomiskt samarbete. Slutmålet med BRI är att, med president Xis ord, skapa ”en gemenskap för mänsklighetens gemensamma framtid”.
Huvudprinciperna för nya internationella förbindelser:
⦁ Ömsesidig nytta för alla parter (vinn-vinn).
⦁ Krediter riktade till infrastruktur och industri.
⦁ Icke-inblandning i handelspartners inre angelägenheter.
⦁ Respekt för kulturella skillnader mellan länder.
⦁ Förkastar geopolitik, noll-summa spel, och inflytelsesfärer.
Sedan lanseringen 2013 har mer än 120 länder anslutit sig till BRI. Enligt den europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbanken EBRD utgör dessa länder mer än hälften av världsbefolkningen (4,8 miljarder människor).
Deras ekonomier uppgår till sammanlagt 21 biljoner US-dollar, vilket utgör hälften av världens BNP. 1 biljon US-dollar är redan allokerade för pågående och planerade projekt.
Vid Forum on China-Africa Cooperation (FOCAC), som hölls i Peking i september 2018, anslöt sig samtliga medlemsländer i Afrikanska unionen till initiativet.
BRI’s attraktionskraft är Kinas egen ekonomiska utveckling; bedriften att lyfta 700 miljoner av den egna befolkningen upp ur fattigdom har gjort Kina till en förebild för andra utvecklingsländer.
Ett av de största hindren för ekonomisk utveckling och höjd samhällsproduktivitet i många delar av världen är avsaknaden av grundläggande ekonomisk infrastruktur (transportväsen, vatten och elektricitet, jämte utbildning och sjukvård). Detta är anledningen till att Kina gör så stora infrastrukturinvesteringar i partnerländerna i BRI. Det är en lärdom som Kina dragit av sin egen utvecklingsprocess.
Höja produktiviteten och hållbarheten
Kinas ekonomiska under bygger på tre årtionden av häpnadsväckande snabb industrialisering med hjälp av investeringar i infrastrukturprojekt i städer och på landsbygden, megaprojekt på områdena transporter, vatten och kraftproduktion. Under denna tidsrymd har Kina dragit 20 000 km räls för höghastighetståg, byggt världens största dammar och längsta bevattningskanaler, och har 37 kärnkraftverk i drift och ytterligare 20 är under byggnad. Kina har också ett avancerat och ambitiöst rymdforskningsprogram. Dessa bedrifter har gjort Kina världsledande på många områden inom byggnation och tillverkning. Med denna kapacitet, jämte sin enorma finansiella styrka i storleksordningen 3 biljoner US-dollar, backar Kina upp BRI. Man går också i bräschen för att inrätta internationella finansiella institutioner som kan stödja dessa utvecklingssatsningar, till exempel Asiatiska infrastrukturinvesteringsbanken AIIB, med ett kapital på 100 miljarder US-dollar och 80 medlemsländer, däribland Sverige, och Silk Road Fund (40 miljarder US-dollar).
Ett initiativ tillhörande hela världen!
Men från kinesiskt håll är man noga med att framhålla att BRI inte är en exklusiv kinesisk klubb, det är ingen kinesisk Marshallplan och det är inte ett biståndsprogram. Det är vad det heter, ”ett initiativ”, vilket betyder att varje land och ekonomisk makt överallt i världen kan delta och dra nytta av det. Kina ensamt kan inte lösa alla världens ekonomiska problem, och industriländernas teknologiska och industriella potential har en avgörande betydelse om målen att utrota fattigdomen och skapa en hållbar utveckling i världen ska kunna uppnås.
En fantastisk chans för Sverige
Många industrinationer, däribland Japan och Sydkorea, har upptäckt att det är fantastiska möjligheter som öppnas med BRI. Flera EU-länder, som Grekland, Italien, Spanien och Portugal, har visat intresse för att fungera som maritima nav för BRI och för att samarbeta kring projekt i Afrika.
Kinas ekonomiska framgångar har starkt bidragit till tillväxt i andra delar av världen, särskilt efter recessionen som drabbade världsekonomin i samband med finanskraschen 2008. Efter 2008 har EU och Sverige dramatiskt ökat sin handel med Kina, trots att man inte har omfamnat BRI utan tvärtom fortsätter att förhålla sig skeptisk till det.
Med BRI öppnas obegränsade möjligheter för Sverige och andra industriländer, inte bara ifråga om en ökad handel med Kina, utan framför allt om man väljer att medverka i de utvecklingsprogram som blir en följd av BRI i Afrika, Asien och Sydamerika.
BRI kan bidra till att knyta bilaterala näringslivskontakter mellan svenska företag, framför allt innovativa små och medelstora företag (SME), och intresserade partners på den kinesiska marknaden, och länder som är med i BRI. Sverige har en stark innovationskultur och är känt i hela världen för sina högklassiga industriprodukter.